Man skulle kunna tro att jag har gett upp bloggandet, igen… Så är inte fallet men nu behöver jag koncentrera mig på mina studier så att jag blir klar någon gång.
Under denna intensiva period kommer jag att uppdatera bloggen sporadiskt.
Ha det gott och hoppas att ni har tid att njuta av sommaren!
Nu är det dags igen - melodifestival. E skall sitta uppe hela natten och i år har vi samma favorit.
“Om inte Europa röstar på Malena så förstår jag ingenting!”
Inte jag heller faktiskt.
Minnen från 2006
Jag går in i en intensiv period både med arbete och studier. Min förhoppning var att lite bloggande lätt skulle hinnas med men jag överbevisades omedelbart.
En tid framöver kommer jag att blogga lite sporadiskt för att återkomma med full kraft när tillvaron lugnat sig.
E tröstade lillebror genom att lägga sig brevid honom och rita en saga:
Nyckelpigan känner sig lite ensam men så träffar han sin kompis snigeln. De hoppar hage tillsammans. Då kommer det ett stort troll. Trollet får också vara med och leka.
Det gör gott att bry sig om varandra.
Lille T hostade sig igenom flera nätter - frisk på dagen hostig på natten. Plötsligt blev hostan väldigt konstig. Den ville inte gå över och ingen i huset kunde sova. Lille T blev liten och blek. Vi andra blev rädda. När inte ens en isglass hjälper är det allvar.
Jag fick hålla i en liten slapp hand när vi var hos läkaren. Det fanns ingen ork kvar i den trötta kroppen. Hostan var besvärlig och Lille T hade svårt att andas. Till slut kräktes han på sig själv och på sin oroliga mamma.
”Idag är det inte roligt att heta Lille T” konstaterade min son.
”Astma” konstaterade läkaren.
I E:s förskoleklass har de haft vänskapstema.
Alla elever har fått berätta vad som kännetecknar en bra vän och läraren har skrivit ned barnens klokheter på ett stort papper.
En bra vän - tröstar, är snäll, slåss inte och leker med alla.
Är du nyfiken på vad oraklet i förorten har sagt?
“En bra vän - har en fin ton i rösten.”
(more…)
En sådan märklig känsla att vara på bloggträff. Det som normalt formuleras med bokstäver blev plötsligt talade ord.
“Hej, jag är Mifflan från Mifflans värld”
Det finns människor bakom andra bloggar också - på riktigt.
Efter en frukost med nybakat bröd fick jag och 39 andra bloggare en stor dos trädgårdsinspiration. Dessvärre krossade Bosse Rappne mina gräsmattedrömmar. Konstgödsel och mirakelmedel är ingen räddning. Det är kompostjord och koskit som gäller. Det borde jag ha förstått.
Lille T har ofta märkliga saker i sängen när han skall sova. Idag höll han hårt i leksaksstrykjärnet:
”Ska du ha strykjärnet i sängen?”
”Ja, för om det kommer tjuvar ska jag ge dom stryk.”
Ingen tjuv går säker i natt för Lille T sover tryggt.
När barn leker använder de sina tidigare erfarenheter, blandar med en portion fantasi och bygger nya världar:
”Jag är Spindelmannen” sa Lille T:s kompis och förväntade sig en kamp om rollkaraktären.
”Okej”, svarade lille T glatt”då är jag Hummel-mannen.”
Det finns en potentiell superhjälte i varje litet kryp.
|
När man går i sexårsverksamheten vet man vad som är grundstenarna för en varaktig vänskap: “Sara är min vänligaste kompis. Har du några vänliga kompisar? |
|
|---|
Jag har fått en utmaning från Ecolocobloggen den handlar hur jag tänker runt barnkläder och genus. För att få lite förförståelse för hur jag tänker vill jag dela med mig av två episoder som har påverkat mig starkt:
|
1. Lite konfunderad frågade jag expediterna varför treåringarnas kläder var könsuppdelade. Bassortimentet borde vara det samma ansåg jag. De två expediterna tittade på varandra och log. Sedan förklarade de, mycket pedagogiskt: 2 Ger vi våra barn den rörelsefrihet de behöver? |
|
|---|
Hur tänker du när du köper kläder till barnen? Vad är viktigt? Tänker du unisex?
Något som känns viktigt när jag köper kläder är att de är anpassade för det liv mina barn lever. Med det menar jag att de måste vara rörelsevänliga och tvättbara. Vi väljer gärna kläder med lite ”personlighet” till båda våra barn något som jag har upplevt varit enklare till E, vår dotter, än till Lille T. Dock har vi den fördelen att barnens farmor är en kreatör vid symaskinen och hon förser oss med unika och roliga kläder som barnen älskar att ha på sig.
Det var lättare att tänka unisex när barnen var riktigt små. Nu när E är sju år kan det vara ganska svårt att hitta könsneutrala kläder men vi gör så gott vi kan. Vi väljer gärna ekologiskt och vi blir glada när barnen får ärva kläder.
Vad tycker barnen själva? Har de åsikter om sina kläder?
Båda mina barn har åsikter om sina kläder. Oftast handlar det om hur kläderna känns att ha på sig men det kan också handla om färgval och stil. Vår sjuåring är så stor att hon är med när vi handlar kläder och vi brukar enas. (Även om det kan krävas god argumentation från alla parter.)
Familjens fyraåring har en faiblesse för galna huvudbonader och den kärleken understödjer vi med största glädje. Han syns i mängden med sin morotsmössa.
Tror du att barnens kläder påverkar deras beteende och utveckling?
Utan tvekan! Bara den föreställningen om att treåriga flickor skulle ha ett mindre rörelsebehov än treåriga pojkar och därigenom inte behöva kläder med samma rörelsefrihet gör mig rädd. Att klädkoden, rosa dansdräkt med volang, skrämmer bort pojkar från dansgolvet gör mig beklämd. Det är klart att våra barn påverkas av de förväntningar vi lägger på dem.
Jag har tänkt mycket på hur jag bemöter mina barn när jag hämtar dem, smutsiga och eländiga, på förskolan/skolan. Det är lätt att hänfalla åt suckande och pustande men jag försöker att se leken och rörelsen i varje fläck:
”Vad härligt! Det ser ut som att du har haft det kul idag!”
E blev glad för sin majblomma.
Hon har börjat förstå att världen inte alltid är rättvis:
”Vet du, man skall inte tänka så mycket på pengar. Det är bättre att tänka på livet istället.”
Oraklet i förorten har talat.
|
”Den här köper man för att hjälpa barn som har det besvärligt.” |
|
|---|
Något som jag har med mig från min uppväxt är traditionen att göra fantasifulla födelsedagstårtor.
Tur att jag har hittat en fantastisk affär och att jag valde en konstnärlig man som förverkligar alla tårtdrömmar.
St Göran och draken är en härligt mustig helgonlegend. Där finner vi drakar, prinsessor, riddare och brutala mord. Den tappre riddaren Göran låter fortfarande höra tala om sig som skyddshelgon för scouterna, staden Moskva och det spanska landskapen Katalonien. Icke att förglömma är den fantastiska ekstatyn från 1400-talets slut som finns att se i Storkyrkan här i Stockholm.
Den omtalade riddaren slutade sina dagar i Spanien. Kanske är det därför han firas lite extra där. På helgondagen den 23 april minns man St Göran genom att ge en bok till någon som står hjärtat nära. Om känslorna är besvarade får bokgivaren en ros i gengäld och det som sker därefter blir förhoppningsvis vacker poesi.
Den 23 april 1616 sägs också vara dödsdagen för tre litterära berömdheter: Miguel de Cervantes, William Shakespeare och Inca Garcilaso de la Vega.
Dagen idag är en bra dag för att läsa en bok. Fira världsbokdagen!
Jag firar genom att lägga till en ny kategori i min blogg: barnkultur. Om barn får möta kultur ges de en möjlighet att blomma – som rosor.
Läs legenden om St Göran
Hämtat barn, lekt med barn, lagat mat till barn, diskat, borstat tänder, krånglat med pyjamaser.
Jobb som väntar. Mamman är trött.
”Nej barn, jag kan inte sova med er ikväll.”
”Snälla…”
”Det går inte och förresten skall ni upp skittidigt i morgon så: sov nu!”
Två barn tittar på mig och nickar förstående. Lampan släcks och barn får pussar. På vägen ut ur rummet hörs dotterns viskande från överslafen:
”Så där får du aldrig säga Lille T”
”Hurdå?”
”Skit, det låter hemskt, som en svordom”
”Ja, jag lovar.”
Och där svor mina barn eden till språkpolisernas heliga förbund.
Andra som skriver om: språk, barn, språkpolis
|
Att kalla vår gräsmatta för gräsmatta är att ge ett enda litet grässtrå omåttlig hybris där det står och vajar mitt i mossan. I trädgårdsböcker och tjusiga månadsmagasin påstår de att förfärliga gräsmattor skall grävas upp med grävskopa, schaktas bort och läggas om. Jag hoppas på ett mirakelmedel och så tror jag på vårt grässtrå. |
|
|---|
När jag har fått frågan om vad jag vill med mitt liv har jag alltid svarat:
“Att bli en vis gumma.”
Efter att ha sett det här videoklippet har jag ändrat mig.
Jag vill bli en arg gumma istället!
|
Det var dags att diska efter E:s skolutflykt. ”Akta dig, Pappa, så att det inte kommer klämlukt när du öppnar!” Klämlukt – så logiskt. |
|
|---|
”Kom, lille T, vi skall duscha så att vi blir rena och fina.”
”Va! Menar du att vi är f u l a nu, eller?”
Inte fula men smutsiga – så ologiskt!
Forskning har gjorts om svenskars tidiga läsvanor och det faktum att vi är ett folk som använder barnramsor i en levande tradition.
Det finns fingerramsor, rida-rankaramsor, kittelramsor, nonsensramsor, kroppsdelsramsor, skämtramsor. Icke att förglömma är alla räkneramsor och klappramsor som florerar på skolgårdarna.
Vilka är dina bästa ramsor?
Jag har inga fina priser att utlova men däremot skickar jag gärna ett worddokument med bloggläsarnas samlade ramsor till er som skickar in. Lämna din ramsa i kommentarfältet eller använd mail-möjligheten uppe i det högra hörnet.
(more…)
|
Det var tumult utanför rytmiksalen när eleverna skulle in på lektion. En pojke hade gjort sig illa och tårarna rann. Var tog Långeman och Vickevire vägen? |
|
|---|
Lille T vill ha sin pappa men familjens pappa är i skogen.
Lille T är ledsen, väldigt ledsen.
Jag klappar min son:
”Gubben, är det något jag kan göra för dig?”
Pojken stöter bort min hand:
”Det finns ingenting du kan göra för mig som inte pappa kan!”
Han har rätt men jämställdhetsdebattens argument klingar annorlunda när de kommer ur en nästanfyraårings mun.
Andra som skriver om: jämställdhet, barn
En annan sak som är lite enerverande här, i vårt sommarparadis, är att jag måste hänga ut genom fönstret på övervåningen ifall jag behöver prata i mobiltelefon. Där får jag sedan fixera mig i en exakt position för att samtalet inte skall brytas.
Undrar om inte röksignaler vore mer effektivt?
|
Jag skulle vilja leva ett liv på landet. Ett liv där jag renoverar gamla möbler och syr fina saker. Ett liv av loppisar och stora bondauktioner. Det är bara det att när vi åker till de där auktionerna längtar jag hem. Överallt: fullt med folk och gamla malätna prylar som jag inte vågar röra vid. Saker som skulle bli underbara med lite renovering men jag bryr mig inte om att armbåga mig fram. Jag äter glass i fiket tillsammans med mina barn. Ändå fick vi drömdammsugaren i den rätta färgen. |
|
|---|
|
Det händer saker i min dotter nu: Jag hade svårt att acceptera det rosa, det pluttinuttiga och alla spetsar. Jag tyckte brunt, rött och svart men E tyckte prinsessa. |
|
|---|
Påskkort av E
“Den första kycklingen har trillat. Den andra vet inte vad den skall göra och den tredje tittar bara på.”
Det är tufft att vara kyckling idag.
Andra som skriver om: påskort, kycklingar, barn
Igår arbetade E på Blåkulla.
Förklädesfickan var laddad med kreativa påskkort och kvasten gick med racerfart.
Detta hade hon med sig hem:
Är det inte dags att börja betala för sitt boende snart?
|
Förra söndagen blev jag bjuden på “Den stora mammabikten“. Två skarpa kvinnor skulle få en alldeles egen dag. Två briljanta kvinnor skulle sminka sig och göra sig snygga, äta frukost och bara njuta. Rått och hjärtligt skämtade vi om våra familjer som skulle klara sig en hel dag utan sina fantastiska organisatörer. När jag borstade tänderna ringde telefonen. Jag fick ingen frukost men däremot mascara på kinden när jag försökte sminka mig i bilen. Vem skall jag skylla på? |
|
|---|
Andra som skriver om: mammabikten, sommartid, mobiltelefoner
Jag har placerat min blogg i Stockholm på bloggkartan.se!
Vi hittade vårt hus till slut. Det ligger längre bort från Sergelstorg än vad vi hade tänkt oss men i gengäld fick vi fler rum än vad vi har råd att möblera och en trädgård som vi inte har tid att sköta om.
Min make har jag inte bytt ut och inte mina barn heller men de har vuxit lite sedan sist. E har fyllt sju år och Lille T längtar till sin födelsedag då han blir fyra.
I vår familj bråkar vi om städningen för på något konstigt sätt hamnar det saker överallt i alla våra rum. Ingen av oss tycker att det är särskilt roligt att städa så när vi får tid över brukar vi istället…äum… vi får nog aldrig tid över. Men o m jag nu fick det skulle jag umgås mer med mina vänner och roa mig med lite kreativa projekt; skriva låtar, skriva annat, spela instrument och kanske lite textilt skapande.
Mitt i röran och stressen är jag ändå nöjd.
Det är ganska roligt att leva i Mifflans värld.
Det har hänt mycket på internet sedan jag bloggade senast.
Nu har jag snyggat till i min värld med stor hjälp av min pedagogiske make.
Var det enklare förr?
Ibland tittar jag in på min gamla blogg. Här har tiden stått still.
Hej bloggen!
Jag saknar dig, tror att jag är här igen.
Tiden står ju inte still - i verkligheten.
Jag skall vara borta hela hegen.
“Skellefteå” förklarar jag för E.
Vi kommer sakna varandra.
Två hela dagar.
Vi kramas, säger hejdå.
“Mamma, ha det så bra i Mexico”
Två sömndruckna föräldrar hoppar högt när ett illvrål hörs från femåringens rum.
”AAAAAA”
Vi tittar oroligt på vår dotter. Hon ligger i sängen med händerna för ögonen.
”Vem har tänt taklampan”, skriker E argt.
”SLÄCK LAMPAN!”
Vi har olika sätt att hälsa vårsolen.
Lille T börjar kunna många ord nu.
Viktigast är de ord som behövs för att tala om vad man vill ha: kaka, äpple, glass, eller ost.
Det regnar.
Det regnar alldeles förfärligt.
Lille T blir lätt exalterad. Han pekar ivrigt på fönstret.
Något måste berättas.
”Mamma, titta, titta”
”Ja, titta T det regnar.”
Min son skakar på huvudet och pekar ännu ivrigare.
“Titta, titta……DRICKA!”
När änglarna spiller ut sina vattenglas - då regnar det.
| M | T | W | T | F | S | S |
|---|---|---|---|---|---|---|
| « Jul | ||||||
| 1 | ||||||
| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
| 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
| 30 | ||||||
Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here
