Med riktning
Ett andetag, spänd förväntan.
Balans, balans, balans.
Tvekan.
Faller, faller, faller,
en fot
som tar emot.
Ett skratt, ohämmad längtan.
Balans, balans, balans.
Tvekan.
Faller, faller, faller,
en famn
som tar emot.
Lille T är på väg!


Åh, det är så mysigt med de första stegen. Storasyster tog sina när vi var bortresta över en helg. Hade varken med oss kamera eller videokamera så de enda minnen vi har är de på näthinnan… hur länge de nu sitter kvar…
Comment by Prinsessmamman — June 4, 2006 @ 15:43
Ja det är verkligen STORT. En liten parvel som plötsligt löser den komplicerade gåtan att förena rörelse, balans och koordination. Lille T jublar när han tar sig fram…och vi också
Comment by Administrator — June 4, 2006 @ 23:25