Sjörövarfabbe kom till konserten.
E var eld och lågor.
”Det var den riktiga Fabbe. Sångfröken sa att han hade seglat på De sju haven.”
”Fast…” försökte mormor förklara”…jag tror nog att han var utklädd.”
”Nej, mormor.” sa E och skrattade.
”Det var den riktiga Fabbe.”
“Mormor,vet du, jag tittade j ä t t e noga och han hade inga snören i nacken!”
En riktig sjörövare - utan mask.
The URI to TrackBack this entry is: http://mifflan.blogsome.com/2006/06/06/en-sjusardeles-karl/trackback/
RSS feed for comments on this post.
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>
Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here
Av barn kan man lära sig mycket, om inte annat så lär man sig älska förbehållslöst!
Comment by maruschka — June 7, 2006 @ 11:03
Ja varför sitter du där nere i gröten? Här står fortfarande häggen i full blom. Hästarna går i hage. Fåren har jag inte sett till i dag. Kul att du tittade in! Blir inte så mycket skrivet, men ibland får jag ett ryck! Ha det bäst!
Comment by gunilla — June 7, 2006 @ 11:49
En jättemarionett kanske?! =)
Comment by Prinsessmamman — June 7, 2006 @ 14:34
Att få se världen genom barnens ögon är ljuvligt! Det får mig att kliva upp ur den där källaren jag ibland går ner i
Din blogg är underbar och lyser upp min tillvaro. TACK!
Comment by Gizeliza — June 7, 2006 @ 18:01
Maruschka: Så fint skrivet!
Gunilla: Man undrar ju…
Prinsessmamman:
Gizelia: Tack själv!
Comment by Administrator — June 7, 2006 @ 23:30
Barnperspektivet, det underbara, så i nuet…tack för att du delar med dig!
Comment by Lena — June 8, 2006 @ 6:13